Vi drömmer nog alltid om saker vi glömt





Hon var som vädret utanför fönstret. Kall, grå och regning. Att tappa balansen när man tror att man står med båda fötterna på marken ger en två val, att ligga kvar och vara krossad eller att ta sig upp, vända sig om, gå därifrån och aldrig mer se tillbaka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0