flavoroffashion

Jag sitter i mitt rum och äter ganska smaklösa jordgubbar och dricker te. Jag fick en impuls att lyssna på Melissa Horn och kom och tänka på Peace & Love, jag grät mig genom hela hennes konsert. Det var så vackert och jag fick solen i ögonen. Då insåg jag att jag verkligen hade en relation till hennes musik. Ikväll blev jag tankspridd, det är inte bra att tänka för mycket och det vet jag. Man får inte ut något av det. Jag lånade en bok på biblioteket idag, den heter On the road. För några veckor sedan tyckte jag att Kents På drift hade det mest självklara budskapet; att man stannar, härdar ut och är stolt. Nu vet jag inte, jag vill gära åka bort. Bara bort. Komma långt, långt bort från allt som finns här. I den här lilla, jävla staden där allt alltid är likadant. Där alla människor är likadana. Där alla problem är likadana. Där allas glädjeämnen är likadana. Jag vill inte ha likadant, jag vill ha speciellt, annourlunda, unikt. Då jag hittar det, ska jag slå mig ner och stanna. Den platsen är inte här.