Tankar om att bli sedd



Ibland är det så konstigt hur man bara kan vända från att vara glad till att bli sorgsen. Jag har varit glad hela eftermiddagen, Ida har varit här och vi har haft jättemysigt och bakat. Hon åkte precis hem och jag hörde Hon tror att ingen ser med Lasse Lindh och ville gråta... En vacker text. Är det ofta man blir sedd fast man inte tror att någon ser en? Jag vet inte om jag skulle vilja bli sedd ibland, hur vet man om en annan människa iaktar en? Jag vet inte heller hur jag är sedd av andra mmänniskor, många kanske tycker att jag är en dryg och elak människa eller kanske en trevlig och social, jag vet inte. Ser de något jag inte gör? Och i så fall, vad?
Vem ser mig?

Kommentarer
Postat av: A

jag ser dig karlsson. sub rosa.

2010-04-27 @ 18:38:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0